Min novell – skrivarkurs

Kärleken har ingen ålder!

Det är i  början av juni? Jag har bokat färjan från Gränna, den går 14.10 till Visingsö. Jag ställer min bil, en mercedes cab , i fil nr 2 nere i färjeläget. Slår av motorn och letar upp kontoret där jag kan betala min förbokade biljett.  En ung, söt kvinna frågar efter mitt registreringsnummer. GPA 111 säger jag. Det blir 165 kronor, för du har ju retur om en  vecka kl 13.00.  Japp helt rätt säger jag och sträcker lite på mig. Jag känner mig ung trots mina 70 år. Kvinnor har alltid tyckt om mig, sagt att jag är stilig och fräsch. Jag är känslig för dofter, särskilt illaluktande sådana. Därför sätter jag en ära i att själv duscha, raka mig och byta kläder varje dag. 

Det var för några veckor sedan som jag bestämde mig för att åka till Visingsö själv. Jag behöver fatta ett viktigt beslut. Jag behöver tänka och reflektera i lugn och ro.

När jag kör av färjan på Visingsö känner jag lugnet, syrenerna blommar, de vita och lilafärgade vilda doftar allra bäst. Jag öppnar takluckan och insuper dofterna. Överallt, på varenda tomt, rullar programerade solcellsdrivna gräsklippare omkring. Det slår mig att någon på ön måtte vara grossist av dessa under och att alla på ön kanske fått mängdrabatt. Eller så är det så att det finns noll tolerans mot oklippta gräsmattor på ön. Måste fråga någon inföding sen.

Snart är jag framme vid stugan som jag hyrt. Nyckel ska vara gömd i en blommig stenkruka på trappen. Jag parkerar bilen, slänger min kappsäck över axeln och öppnar stugdörren.

Stugan är inte stor, den har ett sovrum med en härligt mjuk dubbelsäng, ett mindre kök, dusch och toalett och i mitten ett litet sällskapsrum med två gröna öronlappsfotöljer, en platt Tv, glasbord och läslampa. 

Jag packar upp  kläder, necessär och bestämmer mig för att åka och handla i konsumaffären. Det blir lite kex, några ostar, salami, bregott, yogurt, ägg, bacon och mjölk. På väg till kassan tar jag en burk oliver, det kan vara gott att ha till övriga plockmaten. 

Såja nu har jag installerat mig. Jag sätter mig i en av öronlappsfotöljerna, andas ut, kommer till ro. Jag tänker tillbaka på vad som hänt de sista månaderna. 

Jag är änkeman sedan några år tillbaka,  jag trivs med det. Jag och Elsa, min följeslagare och bästa vän har delat allt i vått och torrt. Jag saknar henne men vet att hon finns med mig nu ändå. Det känns tryggt. 

Olle min bästa vän, som även varit min kollega på Karlstads Regionsjukhus, lockade med mig på en matlagningskurs till Spanien förra hösten. Jag tycker om att resa, träffa nya människor och god mat så jag var inte svår att övertala. 

En klarblå oktoberdag flög vi till Madrid. Vi skulle vara på en kursgård några mil utanför storstaden. Antalet deltagare var 10 st inklusive 2 spanska kockar som höll i kursen.  Det pratade exellent engelska så några kommunikationsproblem förelåg absolut inte.

Den kvinnliga kocken hette Gabriella och den manliga Carlos. 

När den manliga kocken skakade hand med mig och såg in i mina ögon så var det som om jag fått en elektrisk stöt genom hela min varelse. Jag blev kallsvettig och det kändes som om jag skulle svimma rakt upp och ner. 

Det slog mig och tanken överrumplade mig, att jag skulle vilja ta honom i mina armar och kyssa honom passionerat här och nu.

Carlos höll fast min hand i sin och med ens förstod jag att han kände likadant. 

Olle blängde lite generat på mig, han sa efteråt att han undrat vad som tagit åt mig. 

För mig var varje matlagningstimma, varje minut, som jag fick vara i närheten av Carlos en glädjefylld upplevelse som jag har svårt att beskriva.

En kväll knackade han på mitt hotellrumsdörr, vi satt oss ner på min balkong med utsikt över havet, jag bjöd på varsit glas vitt vin.  Vi pratade hela natten. Vi var överens om att vi var själsfränder, att vi redan vi första ögonkastet hade förälskat oss i varandra. 

Efter kursen lovade jag Carlos att jag skulle bjuda honom till Karlstad, att vi skulle leva tillsammans halva tiden i Spanien och halva tiden i Karlstad.

Så nu satt jag här på vackra Visingsö, reflekterade, planerade, försökte få fram  en strategi på hur jag skulle kunna berätta för släkt, vänner och f d kollegor att jag hela mitt liv trängt undan min homosexualitet, att jag inte varit ärlig mot mig själv eller andra, att jag saknat mod att stå upp för min person, mitt innersta väsen.

Jag tänker stå upp för mig själv, jag ska vara modig, jag ska kräva respekt. Om de finns de som inte accepterar mig så får jag lämna dem. Vänligt men bestämt. Jag ska ta resten av veckan och stärka mig i detta beslut. 

Men nu ska jag ringa Carlos via facetime och berätta för honom att jag är så lycklig att jag träffat honom, att jag älskar honom och att det aldrig är försent att  börja om – även om man som jag är drygt 70 år. Vad är ålder egentligen,? Hjärtat, själen, kärleken, sen när har den en ålder. Jag känner mig som 20!

Annonser

Kahlil Gibran

“Tenderness and kindness are not signs of weakness and despair, but manifestations of strength and resolution.”
img_4944

Älskar 🌳 träd

Önska dig något idag!

MAJESTETISK, står du bara där. Ett stort och yvigt vackert träd, en krona enormt stor i förhållande till din stam…jag har aldrig sett ett träd som du tidigare…Vad heter du? frågar jag ,PTEROCARYA FRAXINIFOLIA svarar du stolt och bestämt som om du svarat på just denna fråga tusentals gånger i tusentals år. Oh vilket vackert namn säger jag men det måtte var på latin det, kan du möjligtvis översätta det till vanligt svenska? Vingnöt kan du också kalla mig om du vill. Tänk på vingar och en god nöt, kanske en paradisnöt, så kommer du att minnas mitt namn. Berätta mer om dig själv, du verkar speciell, mystisk, stark och samtidigt skör. Skör med din enormt stora krona, din smala stam, dina långa tunna blad, så består av flera mindre blad och därvid hängande gröngula blommor som liknar ett pärlhalsband.  Jag ser också att din stam är knotig och märkt av både det ena och det andra. Berätta, berätta…Jag är ett lyckoträd, alla som vill får önska sig något, du får önska dig något nu, ta det som första kommer spontant till dig – säg det nu, tveka inte, jag lovar dig att önskan kommer att uppfyllas, det enda jag inte kan lova är när och hur din önskan kommer att uppfyllas…

Förlorad kärlek

För störst av allt är kärleken! Saknaden, längtan, sorgen över en förlorad kärlek. ”Ohh var inte så känslig, det går över, tiden läker alla sår”. Javisst är jag känslig, javisst går det över men kärleken och känsligheten försvinner inte för det! Vörda dig själv och din kärlek, vad kan vara viktigare än kärleken? Både den som varit och den som du har i ditt liv nu? Sultans Tankar ❤️

Sultans Tankar – tro på dig själv

Människor som ofta säger, ”det går aldrig, du kommer att misslyckas, det är ingen bra idé, det kommer aldrig att fungera, det där har någon annan redan gjort”. Det är människor som stjäl dina drömmar, din längtan och dina ambitioner. Ofta har de svårt att skilja på ditt och sitt eget liv. Lev inte i deras rädslor eller avundsjuka. Gå din egen väg. Tro på dig själv.